swedishhousewifeincalifornia

Sedan har vi lilla "fröken fräken Pettersson" som är sur, trött och grinig på morgonen och gärna vill bli körd till skolan. Inget leende på läpparna där inte under morgontimmarna.  Däremot är hon käck, glad och piggelin på kvällen då vi andra är trötta, griniga och bara vill gå ocvh lägga oss. Alla är vi olika!

Jag har glömt att berätta om förra veckans lilla fadäs. Så här efteråt så kan man skratta åt det men just då, sent på onsdagkvällen var det inte lika komiskt. I onsdags eftermiddag förra veckan hämtade jag nycklarna till huset. Alla var vi ivriga att åka hit och titta och jag körde några vändor till huset med grejer. På kvällen ville barnen också åka och kolla så Sara, Jacob och Lukas åkte hit själva medan jag och Rikard fixade middag. De kom tillbaka och Jacob kom på att han glömt telefonen i huset. Sara och Jacob ville åka tillbaka och hämta den  och jag sa till Sara att hon kunde lämna ytterdörren olåst och lägga nycklarna i hallgarderoben då jag och Rikard skulle åka till huset ett par minuter senare (och så gjorde de). Men, när jag och Rikard kom till huset (med bilen fullastad med grejer) så var dörren låst och hela nyckelknippan låg inomhus i hallen. Alla dörrar och fönster var låsta. Shit pommed frites!!!!! Så klantigt! Dörren hade gått i baklås och det visade sig senare att den alltid gör det (fel på dörren då den inte ens går att spärra upp). Vad göra? Bara att ringa en låssmed. Där satt vi i bilen, utanför ett mörkt hus, väntade och kände oss oroliga hur mycket mitt lilla misstag skulle kosta? Klockan var kring 21 så vi räknade kallt med en extra kostnad då det var på kvällen. Vi var också tvungna att komma in i huset eftersom flyttbilen skulle komma till oss tidigt nästa morgon och ännu viktigare var att Rikard hade stämt möte i detta huset med Comcast (firma här som skulle installera nya tv antennjack) kl. 7.30 på morgonen.

Låssmeden kom men det visade sig att vi har ganska inbrottssäkra dörrar så det fanns ingen bra dörr att bryta sig in genom utan att inte göra sönder låset. Suck! Rikard tog ett extra varv runt huset, igen och hiittade till vår stora lycka ett toa fönster som faktiskt inte var låst. Det gick att putta upp med len kraftig putt. Vi fick låna en stege av låssmeden (han får inte lov att gå in med stege genom ett fönster) så Rikard gjorde det och problemet var löst. Jag däremot var väldigt nervös att vra nya grannar skulle tycka detta var skumt och ringa sheriffen. (det såg nog ganska skumt ut när vi smög omkring runt ett kolsvart hus och tillslut gick in med stege genom ett toafönster). Men ingen sheriff kom. pust! Vi betalade bara en liten nätt summa för framkörning och uttryckning som slutade på 80 dollar (billigt tyckte vi). Slutet gott alting gott!